När alla planer bara försvinner och förändras öppnas plötsligt en liten magisk lucka som tillåter en att i strålande solsken och värme få cykla lite, lite. Så den timme som fanns under luckan fylldes med backintervalltjöfräs vid brofästet. Då det var fler än jag som njöt av solen fick jag dessutom träna på att svänga, stanna, starta och hoppa tvärt och kvickt. Jag var på sjukt dåligt humör när jag väl kom fram till backen... Sen blev det bättre. Mycket.
Ibland är backintervaller precis vad man behöver >:)
SvaraRaderaJag cyklade förbi den vägen för några veckor sedan.. Är det fortfarande fullt upp med frostsprängningar i nerförsbacken direkt efter bunkeflo på väg mot bron?
Verkligen!
SvaraRaderaJa, det ser ut som ett briserat minfält efter den första backen från Bunkeflohållet fram till bron. Men de värsta hålen är målade så de syns väl.