I afton bjöds det upp till prolog för årets Onsdagsspurten. Prologen innebar att vi rullade genom banan och noterade de olika spurtetapperna. På den femte spurten kördes det individuellt tempo på en ca 1.4 km lång sträcka. Jag valde tyvärr samma taktik som förra året och kroknade således halvvägs... Detta trots att jag inför starten tänkte att jag skulle köra lite sansat så att jag kunde köra fort in i mål där folk står och tittar. Så blev det alltså inte utan jag krampade in mig i mål i gångfart. Snyggt.
Förutom att jag är dum och svag vill jag också skylla lite på det svinkalla vädret. Nu tänker ni att alla körde under samma väderförhållanden, men så var det alltså inte. Det var alltid kallare just där jag var. Och blåsigare.
På väg till tempo.
Målgång för tempo.
Hästarna blev sugna på att spurta så fort de hörde ett diskhjul.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar