Direkt när jag vaknade i morse bestämde jag mig för att stressa hem efter jobbet och sticka ut på en kortare vända. Ända fram till 10-tiden var det helt solklart att det skulle bli så. Sen kom klådan och svedan i halsen. Nu vill jag bara sova. Och cykla, men att bli sjuk på riktigt hinns det inte med så jag måste lyssna på den fåniga kroppen.
Alltså, fatta vilket kul inlägg det här hade kunnat vara om jag faktiskt hade cyklat idag.
Och apropå att stupa på mållinjen, en favorit i repris:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar